Den som inte sovit vet att jag har en ny häst som heter Fido. Jag köpte honom igår på grund av kärlek vid andra ögonkastet. För att slippa tänka på levlandet jag har framför mig, bjuder jag på några viktiga ögonblick under vår tid tillsammans. Tips! Tryck på bilderna.
0 Kommentarer
Alla förtjänar respekt och bra behandling. Observera - alla. Det gör mig ledsen, och frustrerad, och lite mordisk, när detta glöms bort. Dåligt bemötande är skrämmande vanligt på Jorvik.
Detta är exempel på faktorer som, enligt vissa människor, avgör hur väl du förtjänar att bli bemött. Du förstår, om du bara är i nivå 4 och inte har hunnit köpa några fina kläder än, då har du inget direkt värde som medlem. Din omgivning har all rätt att ignorera dig och utesluta dig från sociala sammanhang med ursäkten "du är för ny". För att markera hur mycket jag hatar detta beteende brukar jag göra motsatsen. Jag gör mitt bästa för att ge nybörjare den uppmärksamhet de förtjänar. Att säga "hej" och svara på tilltal räcker långt. Vill man avancera ytterligare kan man visa personen runt, erbjuda sin hjälp eller hosta fram ett riktigt dåligt skämt. Bara fantasin sätter gränser. Och reglerna. Tänk dock på att för mycket text kan överväldiga en ny medlem. Det är nog bara jag som behöver tänka på det. Tänk även på att nybörjare är fantastiska individer med potential. Framför dig har du kanske en framtida president, bloggkändis eller till och med vän. När man umgås med nya medlemmar ger man dem ett gott intryck av SSO. Chansen för att de ska fortsätta spela ökar, vilket i sin tur leder till en bättre ekonomi för spelet. Du gör alltså SSO en tjänst om du uppmärksammar nya medlemmar. Men inte bara det. Bättre ekonomi innebär nämligen ett bättre spel. Det kan du själv dra nytta av. Slutligen vill jag påpeka att de flesta nya medlemmar är skräp, precis som de flesta gamla medlemmar. Mitt i röran kan man dock ha turen att finna en riktig pärla, t.ex. Emma Southlord som jag fiskade upp från Moorland en dag. Nu blev det så att jag tävlade ponnychampionatet. För första gången. Igår. Jag är grymt besviken men egentligen inte på loppet, utan på det s.k. riddjuret som inte vet hur man rör sig framåt i en acceptabel takt. Jag kände mig som en levande snigel. Loppet var inte heller särskilt spektakulärt. Om de ska ha ponnyer kan de väl åtminstone se till att benen rör sig någorlunda snabbt, för det är väl tanken när man springer? Tror jag. Kanske. Om du uppskattar filmer med ekipage som springer längs samma vägar som du själv gjort ca 100 gånger i ditt liv för att sedan gå i mål på samma plats som du själv gjort massa gånger, då kommer du uppskatta min film. Idag tävlade jag för första gången på månader i ett championat! Nästan första gången i alla fall. Firgroves championat fick den stora äran. Sakta och fokuserat red jag fram till championatkvinnan, våra blickar möttes och jag nickade högtidligt. Det måste varit en underbar syn som tyvärr inte dokumenterades.
Sedan kräktes championatkvinnan. Under loppet infann sig en genuin känsla av klumpighet. Så här efteråt är jag nöjd med min andraplats. Jag har nu börjat fundera på vilka championat jag gillar mest och har kommit fram till följande: (RUTH TESTAR READ MORE-KNAPPEN) För första gången i min livshistoria har jag möjlighet att se unika besökare. Jag misstänker dock att jag ligger i riskzonen för att drabbas av besökarbesatthet. Av säkerhetsskäl rekommenderas alla som inte vill bli smittade att hålla sig borta. Den 21:a juli hade min blogg nått 76 stycken unika besökare vilket känns förträffligt med tanke på min långa frånvaro o.s.v. Vänligen bortse från den stiliga nedgången i diagrammet, den finns inte. Jag har det ultimata tipset för att överleva den livsfarliga bron. Det är att andas djupt och hålla långt till vänster eller höger när man springer upp på den. Denna teknik är beprövad ca två gånger så du kan lita på mig. Sannolikt kommer mitt tips att förlänga ditt liv vilket ökar dina chanser till avkommor som i sin tur kan bidra till mer överbefolkning på jorden.
Vi har fått en hästtransport vid ridhuset för att stilla transportgalna medlemmars behov. Brevnördarna, däremot, lever fortfarande i stor fattigdom. Uppskattad statistik pekar på att frustrationen ökar i takt med orättvisan. I alla fall hos Ruth Shortwood. Ta en titt på Jorvik och du kommer snart att finna ett antal medlemmar som strövar omkring. Dessa är faktiskt riktiga människor, bakom spännande alias såsom Delfina Lioncake eller Katja Waterwater. Det är människor med olika intressen och karaktärsdrag, styrkor och svagheter. Alla bär dem på ett gemensamt, grundläggande behov - det sociala behovet. Utan att uppfylla det sociala behovet kommer man att ruttna bort och därmed dö. Det är av stor vikt att Jorviks ledning gynnar socialt utbyte för att hålla dödsstatistiken nere och invånarantalet högt. Med bristande möjligheter kommer livskvaliteten att vara fortsatt låg för Jorvikborna. Jag har tidigare förespråkat om en bättre chattfunktion samt enkla användarprofiler med möjlighet till statusmeddelanden. Tyvärr har mina önskningar inte gett resultat. Brevfunktionen är praktisk och fungerar som komplement till chatten. Vissa gånger kan man helt enkelt inte nå någon via chatten, eller behöver skriva något lite längre. Då springer man genast till brevlådan, full av tacksamhet över att den finns. Förutom när den inte gör det. Man kan behöva rida orimligt långt för att skicka ett brev, t.ex. från ridhuset till vingården. Denna mödosamma färd får hästen att nästintill kollapsa av vätskebrist och utmattning. Kanske lider ens häst av fetma eller svåra hälsoproblem så att fysisk aktivitet är förenat med döden. Att man ska behöva plåga sitt riddjur så mycket för att skriva till sin vän eller fiende, är en skandal. (Med den nya transporten kan man visserligen åka till vingården, men det kostar!) Ridhuset är en populär plats att tillbringa långa dagar i, om man är lite dålig och behöver öva på sin ridning. Vissa socialiserar i ridhuset, andra tränar eller tävlar och ytterligare några gör förbjudna saker. Varför finns det ingen brevlåda på en så attraktiv plats? Brevlådan på vingården är användbar, men inte tillräcklig. Och inte bara det. Faktiskt är hela området mellan Västkobbens fiskeby och Vingården utelämnat för brevlöshetens våld. Inte undra på att ingen vill vara där längre. Jag vill påminna om hur bra det är att ledningen uppmärksammat latmaskars behov genom att placera en hästtransport vid ridhuset. Nu slipper man sluta sina dagar på en väg, om man har pengar vill säga. Ytterligare åtgärder behöver dock göras med hänsyn till fattigdom och till desperationen efter brevlådor. Mvh en upprörd medborgare
Mina bedrifter Jag tog mig även över den livsfarliga bron. Sedan hände det massa grejer men slutligen klarade jag hela uppdragslinjen (bravo Ruth!) och numera kan jag åka transport från ridhuset! Det hade jag nog gillat mer om jag någonsin åkte transport. Tyvärr pausade jag mitt spelande efter uppdraget och fortsatte spela först när det blivit mörkt. Nu var det dags att samla in uppmärksamhet för att uppfylla mitt behov. Bedrifterna i början var inte många. Efter en blygsam framgång vid Steve då mitt liv blev fett mycket bättre skulle jag springa söderut. Jag fick höra via en kontakt om en fest på Fort Pintas strand. På vägen dit imponerade jag på Maja Greenpie som uttryckligen sa att jag var vis. Slutligen nådde jag fram till kalaset och blev varmt välkomnad. Vi insåg ganska snart att det skulle komma en tsunami så vi fick fly fältet upp i Fort Pinta-fortet. Därefter följde någon slags teater. Sammanfattningsvis var festen den bästa (enda) fest jag varit på under detta år. PS. Det blev inget championat idag p.g.a... att jag missade dem. DS
Jag har planer för mitt virtuella liv. Detta "ska" varje dag innehålla:
Listan ovan innehåller de viktiga element som behövs för att leda till optimal framgång. Huvudsaken är att listan inte är för krävande. Krav kan på ett effektivt sätt släcka ut motivationen. Mvh egen erfarenhet
Den stora dagen är här. Idag ska samtliga kjolar mötas i en blodig strid med bara en segrare. Alla kjolar kommer bedömas och ordnas, i en ordning där den minst uppskattade kjolen helt enkelt är sämst. Vänta dig hård kritik, djupa analyser och tuff spänning. Idag tar rättvisan slut. !!! Observera att endast Ruth's personliga kjolar kommer bedömas. Ruth äger fyra kjolar. BEDÖMNING AV KJOLAR Vit skoluniformskjol Den vita skoluniformskjolen är spektakulär och dramatisk. Med sin vita glans påminner den oss alla om det vi älskar så djupt - skolan. Ränderna bidrar till en intresseväckande atmosfär som får även randighetskritiker att smälta. Ja, skoluniformskjolen är en uppfriskande syn, men den är något av en extremist i gråskalan. Den lysande färgen (vit) kan leda till huvudvärk hos åskådare med väldigt intoleranta ögon. På gott och ont är skoluniformskjolen en utstickare, dvs. i jämförelse med sina asfaltsgråa konkurrenter. Den bärs bäst av någon som vill framhäva värdet av vitt (med andra ord, någon som tycker att den är fin). Trots sina anor från skolan kan denna kjol bäras symboliskt för något annat; till exempel vanilj, salt eller fredsduvor. Den passar inte till regelbundna begravningar, men går utmärkt att ta med till skolan. Placering: 2 G.E.D-kjol G.E.D-kjolen må vara en riktigt dyster dammklump, men den har vissa användningsområden. Om du vill se fattig eller tråkig ut är plagget ultimat. Den fungerar väl som matta och handduk, men gör sig även fint i en eldstad. Endast fantasin sätter gränser för vad man kan göra av en så ful kjol. Ursprungligen kommer G.E.D-kjolen från G.E.D. Om du vill imponera på detta motbjudande företag har du funnit ditt bästa verktyg. Vill du i stället bedra företaget är detta också ett värdefullt hjälpmedel. I övrigt ger G.E.D-kjolen inga som helst fördelar. Utseendemässigt får den tankarna att vandra till igendammade sjöar eller varför inte nyblandad asfalt. Den vågiga ytan ger i alla fall en känsla av realism, till ett annars fruktansvärt plagg. Placering: 4 Slottskjol Slottskjolen är en kjol med karaktär. Vare sig du söker spänning eller avslappning har Slottskjolen det du begär. Av det harmlösa utseendet att döma anar nog ingen vad som döljer sig bakom fasaden. Jo, ben, men inte bara det. Under ytan är Slottskjolen nämligen en skarpsynt kjol som kan sina egna gränser. Jag vet detta för jag har kontakter. Visuellt utstrålar den intelligens och intrycket stämmer - Slottskjolen är en intelligent kjol. Tack vare sin intelligens kan Slottskjolen konsten att anpassa sig till sin förare. Är du kriminell kan du lita på att få hjälp med att dölja dina brott. Vill du bara ha lugn och ro kommer kjolen att tillgodose detta behov. Tyvärr passar inte Slottskjolen alla, åtminstone inte de som bor i kallt klimat. Förutom sitt karaktäristiska utseende som liknar en lampskärm, kan denna fiffiga kjol bli för mycket om man söker något simpelt. Placering: 3 Sommarblommig kjol Intrycket av den Sommarblommiga kjolen kommer likt en svepande vind från Valedale. Känslan av vackra, håriga blommor överväldigar vilket sinne som helst. Den signalerar frid, stillsamhet och fredlighet - tre faktorer som bidrar till en lyckad värld. Den svarta eller mörkgrå bakgrunden ger upphov till djupare analyser. Kanske föreställer kjolen en mörk natt med blommor som lyser upp, eller varför inte blommor som tar över världen och utrotar alla andra arter. Tolkningarna kan göras oändliga, men en sak är säker; Sommarblommig kjol är ett terapeutiskt inslag i varje garderob. Dessa oskyldiga blommor kommer göra bäraren till en bättre människa. Kjolen är också ett bra alternativ för blomallergiker. Den är helt enkelt perfekt. Placering: 1
Idag ska jag berätta om min dag. Så här gick det alltså till när jag återvände till SSO. Min dag började kl 20:08. Det första jag upptäckte var att jag hade fått ett brev. Full av förväntan sprang jag till brevlådan. Tänk att någon ville kontakta mig av alla människor!!! När jag väl nådde min destination darrade mina händer, ben m.m. Tyvärr var brevet inte viktigt. Det hade varit aktuellt för ca en månad sedan men inte idag. Jag var tvungen att bita ihop trots påminnelsen om det stora sveket när jag övergav mitt land. Plötsligt befann jag mig mitt i ett uppdrag där jag skulle skriva. Katastrofen var ett faktum - min handstil var ett faktum. Jag kämpade och kämpade, det var ett mycket svårt test. Som tur var är jag begåvad. Vid uppdraget efter skulle jag hitta en skatt. Jag trodde mig ha funnit den när jag plötsligt fick syn på Hanna*. Naturligtvis fann jag, trots mina svaga letarförmågor, den riktiga skatten till slut. Det kändes som ett stort steg i rätt riktning. Kanske fanns det framgång vid horisonten, trots allt.
Som den krigare jag är gav jag inte upp. Nu behövde jag uppmärksamhet som plåster på såren. Jag krävde det. Ingen hörde mitt rop på hjälp och jag kände desperationen stiga. Mitt sista hopp stod att finna vid dansgolvet. Jorviks enda dansgolv väntade på mig. Jag höll tummarna för att jag skulle bli sedd där.
Denna dag (kväll) pratade jag med Grace, Henriette, Sabina, Ebba samt Hanna och Emilia*. Det känns som en stor framgång i jakten på återvändo till ett fungerande online-liv. Jag ser fram emot morgondagen förutom att jag ska klippa gräs. PSST! Jag har ingen ram på bilderna längst ned för jag håller på att testa och se vad som är finast. Åsikt sökes.
Denna skapelse gjorde jag för att uttrycka min kärlek till SSO. PS. Om du gillar text finns det en version med det. DS |
Hej :DMitt namn är Ruth och jag är en 20 år gammal SSO-veteran. Jag är en bloggare (!!!), resten kan du läsa -> HÄR <- Arkiv
Augusti 2017
Kategorier |